Mer om majoriteter och majoritetsval

För ca tio år sedan uttalade sig Göran Persson för majoritetsval i enmansvalkretsar. Jag studsade, eftersom jag anser att majoritetsval leder till stagnation och ett mer konservativt samhälle. Om parlamentariker utses i enmansvalskretsar gäller det för varje individ att få så många röster som möjligt. Detta leder till en politik, där kandidaterna tvingas lyssna in vad majoriteten vill och anpassa sitt budskap utifrån detta, istället för att stå upp för den ideologi en tror på. Majoritetsval kan också leda till populism, i form av att en driver förslag som sedan inte fungerar i praktiken. Det blir stora glapp mellan retorik och den sedan genomförda politiken. Enda eventuella fördelen med majoritetsval som jag ser det är att den valde blir mer beroende av sina väljare och därmed mer självständig mot det egna partiet, men detta kan också medföra problem med att genomföra en gemensam och långsiktig politik. Regeringar och parlament kan bli handlingsförlamade.

Största problemet tycker jag ändå är att systemet troligen leder till två stora partier, eftersom de som kandiderar är beroende av en stor uppbackning och därför behöver en tillhöra ett stort parti. Två stora partier, som i England och i USA innebär en ganska likvärdig politik i praktiken, men i retoriken låter det som att det är stora skillnader. Jag tror att två stora partier som tävlar om makten förhindrar utveckling och delar upp samhället i ett ytligt ”vi” och ”dom”.

Socialdemokraternas agerande efter valet av Lövden oroar mig. Partiet har återgått till att tro sig kunna leda Sverige själva. De drömmer om gamla tider, när de kunde styra själva. Huvudintresset verkar vara all makt åt oss, inte om hur vi kan utveckla Sverige i hållbar riktning. Tycker också det är problematiskt men den nära kopplingen mellan LO och partiet. LO ska verka för medlemmarnas intressen och inte vara en stödorganisation åt s. Socialdemokraterna av idag har ingen ny egen politik, utan den bygger på gamla framgångar och borgerliga utvecklingsstrategier.

Däremot finns det skillnader mellan s och m, skillnader som påverkar många människors vardag. Därför är det ändå viktigt att rösta rött.

En krönikör i min borgerliga lokaltidning skriver så här. 

”Så som läget är i dag är det inte så stor skillnad mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Båda leds av stillsamma, ansvarsfulla män. Båda säger att jobben, jobben är viktigast. Socialdemokraterna anstränger sig för att inte få stämpeln ”bidragsparti” och föredrar samarbete med näringslivet, medan Moderaterna kämpar mot banker och storföretag och inte vill bråka med facket.”

God morgon världen hade i morse ett inslag om moderaternas dilemma. Hur ska nya moderaterna lyckas framställa sig själva som partiet med nya idéer. Rubriken på inslaget var ”Allra nyaste Moderaterna”

Så här beskriver moderaterna själva sin politiska inriktning på sina webbsidor

”Moderaterna är vår tids arbetarpartiNya moderaternas uppgift är att lösa samhällsproblem och göra Sverige till ett bättre land för alla som bor här. Moderaterna är vår tids arbetarparti och vill ge fler människor större frihet och möjligheten att stå på egna ben. Vi vill att fler ska ha ett jobb. Därför vill vi sänka skatten för alla, men allra mest för de som tjänar lite och som därför behöver det bäst. Och därför vill vi underlätta för företag att starta, växa och stanna i Sverige.”

Och så här skriver socialdemokraterna på sina sidor

”Jobben förstVår socialdemokratiska politik syftar till att skapa ett inkluderande samhälle där alla ska kunna vara med. Det är din förmåga, dina ambitioner och dina behov som ska ge dig möjligheter att växa, inte din bakgrund eller hur mycket pengar du har. Vi ser bristerna i samhället och vi vill göra något åt dem. Sverige behöver framtidsvisioner. Vi har högre ambitioner för Sverige!”

Jag tänker att nya politiska idéer startar bland en liten grupp människor. Små partier har lättare att fånga upp dessa tankar och driva på för nya ställningstaganden. Ofta förlöjligas nya ideologiska förslag av större partier. De stora partierna har svårare att förändra sin politik. Om gamla eller nybildade partier fortsätter att driva frågorna kan de så småningom anammas av fler och samla en majoritet.

Om det bara finns två partier med reella förutsättningar för att bilda regering, så vågar de sällan lyfta nya frågor, eftersom deras politiska intresse ligger i att få stöd av en majoritet i valen, så att de får fortsätta regera.

För övrigt har jag varit med min akvarellgrupp på landet hos en av deltagarna idag. Fotade en hel del blommor.