torsdag 16 februari 2012

Känslor och förnuft

Jag är med i genuslistan. Får massor med intressant feministisk information. Idag kom en förfrågan till forskare angående politik och känslor. Abstracts som lämnas in kommer att presenteras på ett seminarium på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm i december.
Under 1800-talet etablerades påståendet att politik och känslor inte hör ihop. En borgerlig teori utformades, enligt vilken det offentliga samtalet ska vara en plats för rationella överväganden. Politiska emotioner hör, enligt detta synsätt, enbart hemma inom de ideologiska extrempositionerna. Västerlandet har också motiverat sin världshegemoni utifrån en evolutionär berättelse om succesivt tilltagande rationalisering och förnuft. Denna självbild har på senare år förlorat sin trovärdighet.

Många menar nu också att känslor i politiken är helt nödvändiga: De behövs för att skapa engagemang och gemenskap. Seminariet om politik och känslor kommer att belysa känslornas roll i politiken.

Jag har tidigare bloggat om att det inte finns några objektiva bedömningar. Bedömningen är beroende av individens subjektiva uppfattningar.
Tänker på beskrivningen av den borgerliga västerländske mannen som förnuftsstyrd och kvinnan som känslostyrda. Talet om rationalitet och förnuftsstyrdhet har inte enbart delat in värden i mer och mindre utvecklade länder utan också motiverat könsmaktsordningen.
Gillar att en igen ser politiken och människan som helheter. Förnuft och känsla är ömsesidigt beroende av varandra. Om en osynliggör och förtränger känslorna, så försvinner kreativiteten och mänskligheten. Om en inte använder förnuftet så kan en också förlora medmänskligheten och utvecklingskraften.

Ingen mår bra av att förtränga sina känslor eller sitt förnuft.
För övrigt längtar jag efter sol, vår och krokusar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar