Humankapital, socialt kapital och jämlikhet

Gårdagens blogg avslutade jag med:
”För att uppnå min vision behövs såväl klasskamp, som kvinnokamp, som kamp mot rasismen.”

Det jag framförallt syftar på är att en omfördelning av makt och resurser inte kommer automatiskt mellan kategorin män och kategorin kvinnor, mellan fattiga och rika och mellan f.d. kolonier och kolonisatörer. För att priviligierade ska avstå från sina privilegier är tyvärr kamp nödvändig. Se även tidigare blogg, där jag också delade upp maktfrågorna i en materiell dimension och en social dimension.  

Genom mitt jobb är jag involverad i ett forskningsprojekt om jämlika arbetsplatser. En studie ska genomföras om vad som befrämjar könsmässig och etnisk jämlikhet på arbetsplatser. Fyra forskare kommer att undersöka vilken betydelse individens humankapital (formell utbildning, språkkunskaper, arbetslivserfarenheter och ålder) och sociala kapital (tillgång till ett resursrikt socialt nätverk bland organisationens anställda och utanför arbetsplatsen) har för löneutveckling och karriärmöjligheter på olika arbetsplatser.

Tidigare forskning har belyst:

• Vilken betydelse utbildning, erfarenhet och fysik, å ena sidan, och mer diffusa och svårdefinierbara egenskaper såsom ”social kompetens”, ”samarbetsförmåga” eller ”gott intryck” å andra sidan har för individens frihetsgrader och möjligheter på arbetsplatsen.
• I hur stor utsträckning män väljer andra män och i hur stor utsträckning medarbetare med samma etniska ursprung väljer varandra?
• Om kvinnor eller invandrade får mindre kvalificerade jobb.
• Om underordnade gruppers kompetenser nedvärderas.

Av forskaransökan framgår att det saknas en helhetlig förståelse av hur sociala praktiker på arbetsplatser bidrar till ojämlikhet eller jämlikhet. Syftet med denna forskning är alltså att undersöka hur strukturer och kulturer kan motverkar ojämlika maktstrukturer så att allas kompetens kan tas tillvara på ett ändamålsenligt sätt.

Sådana här forskningsprojekt gör att jag tycker det är roligt att jobba.