tisdag 18 oktober 2011

Allas komplexitet

Gillar begreppet allas komplexitet som jag hörde på Kulturradion Nya vågen idag. Tycker också att det hånade mångkulturårets samordnare Yvonne Rock, ger en bra bild av varför det för fem år sedan politiskt beslutade och genomförda året blev så kritiserat. Hon beskriver den process som startades och avfärdar tanken på att en person kan representera en kategori. Avsikten måste istället vara att synliggöra maktordningar och istället för att objektifiera vissa grupper tillåta alla människors komplexitet.
Blir upprörd när jag läser ett TT-telegram i dagens lokaltidning, med rubriken ”Invandrarkvinnor har svårt att få jobb – en av de största utmaningarna”. Hela artikeln stereotypiserar invandrarkvinnor och delar upp kategorin kvinnor i Vi och dom, där dom är alldeles för länge hemma med sina barn.

”Situationen för utrikes födda kvinnor är en av de stora integrations- och jämställdhetsutmaningarna vi har i Sverige i dag. Det finns inte mycket som är viktigare för jämställdhetsarbetet än att man har ett arbete att gå till, säger integrationsminister Erik Ullenhag (FP).


Nyligen påpekade forskare i en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi att föräldrapenningen är en "kvinno- och fattigdomsfälla" som kan fungera som en sorts socialbidrag i flera år.


Den som invandrar med småbarn kan få föräldrapenning även om barnet inte är nyfött och ersättningen motsvarar vad föräldern skulle få om den deltog i exempelvis svenskundervisning. Det kan göra att nyanlända kvinnor väljer att stanna hemma, med effekten att både mamma och barn lär sig svenska långsammare.”

Jämställdhetsutmaningen verkar handla om att ”dom” kvinnorna, inte vet sitt eget bästa. Kanske finns också uppfattningen att det finns en ojämställd man i bakgrunden som förhindrar kvinnan att integreras. Därför ska ”vi” tvinga ”dom” genom att försämra deras möjlighet att vara hemma med sina barn. Annars lär sig både mamma och barn svenska långsammare, enligt artikeln. Regeringens ”piska och morotspolitik” fortsätter. Likaså en politik som delar in befolkningen i vi goda jämställda svenskar och de andra ojämställda invandrarna som inte vill integreras.

Jag saknar att politiken synar och synliggör de diskriminerande strukturer hos ”oss goda” som medför att ”de andra” konstrueras som annorlunda och sämre.

Jag har tidigare bloggat om den rasifierade svenska politiken.  Likaså saknar jag en politik som ökar maktlösas möjligheter till makt. För mig handlar politik om att öka jämlikheten genom att alla människor också i praktiken har likvärdiga möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

Har P1 på när jag bloggar. Avvisningen av den demenssjuka 90-åriga kvinnan till Ukraina har stoppats av Europadomstolen. Många har agerat och demonstrerat mot utvisningen, men det var alltså Europadomstolen och inte regeringen som förhindrade att kvinnan sattes med enkelbiljett på flyget.

Ibland lyssnar jag på Ring P1. I morse ringde en arg man och ansåg att varje person på migrationsverket som möter detta ärende borde vägra att bidra till att gamla sjuka utvisas. Håller med. Hur mycket är dagens samhällsmedborgare beredda att acceptera av omoraliska oetiska handlingar för att få ha jobbet kvar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar