måndag 8 augusti 2011

Motstånd

Jag har fler gånger bloggat om att försök att göra förändringar leder till motstånd, se Jämställdhet, ledarskap och makt.

Ju mer försöken att förändra berör människors grundläggande värderingar och omfördelning av makt, desto vanligare är det med motstånd. Motståndet kan vara passivt eller aktivt, det kan vara öppet eller dolt, det kan vara demokratiskt eller odemokratiskt, lagligt eller olagligt. De som utövar motståndet kan till och med använda hot, våld och terror för att försöka förhindra ett genomförande.

Erfarenheter av motstånd i jämställdhetsarbetet är väl beskrivet. Umeå kommun har arbetat uthålligt med jämställdhet. Kommunen har tagit fram ett dokument om motstånd i jämställdhetsarbetet som du hittar här.

I detta dokument beskrivs Claes Janssens modell Förändringens fyra rum. Förändring är en rörelse mellan fyra psykologiska ”rum” eller livslägen. Modellen visar tydligt hur motstånd, förnekelse, konfl ikt och förvirring är nödvändiga steg för att komma till en förnyad och förhoppningsvis förbättrad situation. Fyra rum modellen synliggör varken maktordningar eller vilka som har störst intresse av att göra motstånd. Däremot blir det tydligt att det inte räcker med att ta beslut, någon måste hålla i processen så förändringen blir reell.

Motståndet mot att minska könsmaktsordningen på arbetsplatser, i föreningar och i utbildningsverksamheter synliggör att förändringsarbete kräver uthållighet. Förändringar som påverkar och syns i hela samhället och som berör normer och maktordningar kan också leda till hot om våld och våld. Jag tror att risken för våld och terror är större när privilegierade upplever att deras privilegier ifrågasätts.

Lunchekot lördagen 6 augusti hade ett inslag om att hatbrotten ökar i USA, alltså brott mot människor på grund av deras sexuella läggning. Under förra året mördades en HBT-person varannan vecka i USA.

Gay-rörelsen har gjort flera framsteg på senare år. Till exempel genom att New York som sjätte delstat har sagt ja till samkönade äktenskap, eller att USA:s militär beslutat stryka öppen homosexualitet som ett hinder för tjänstgöring. Homo- bi och transpersoner är numera en helt vanlig del av gatubilden i alla USA:s större städer. Forskare menar att fler rättigheter och ökad synlighet har en provocerande effekt på dem, mestadels yngre, vita män, som blir så hotade, och som hatar så mycket, att dom tar till våld.

Det finns rapporter som visar att när ett land genomför radikala reformer som underlättar för flyktingar och invandrare att bo och leva i Sverige så ökar det rasistiska våldet. Det är ingen slump att terrordåden i Norge genomfördes under en socialdemokratisk regeringsinehav.

Palmehatet som jag tidigare bloggat om kan bero på radikala reformer i Sverige som omfördelade resurser från rik till fattig i slutet av 70-talet.

Åtskilliga artiklar efter massakern i Norge har synliggjort att det vanligaste politiska våldet i Europa kommer från högerextremister, från grupper som ser sina privilegier hotade. Det islamistiska våldet drabbar sällan vita västerlänningar i Europa utan befolkningen i muslimska länder.

Allt jämlikhetsarbete kan alltså leda till ökat våld i samhället från högerkrafter. Likaså kan ojämlikhetsarbete, alltså en politik för att öka klasskillnaderna mellan människor leda till våld. I London fortsätter upploppen i flera stadsdelar, se lokaltidningens artikel.

För mig kan politiskt omfördelningsarbete delvis jämföras med en dragkamp. Jag som tillhör vänstern vill omfördela mer resurser och öka jämlikheten. Högern vill istället öka skillnaderna mellan människor och ge privilegierade grupper ökad makt och inflytande. I båda ytterlighetsändarna finns grupper som är beredda att använda våld för att få gehör för sina politiska åsikter.

Sedan början av 90-talet har ojämlikheten ökat i hela Europa. Det började med Thatcherismen i England 1979 - 1990. Resurser och makt omfördelas från dem som inte har till dem som har. Högern har haft mer och mer inflytande över politiken. Ändå kommer det politiska våldet framförallt från höger i dagens Europa. Vägen för att minska våldet är inte att tillmötesgå högerkrafterna.

Om etablerade partier använder hat och förlöjligande i sin retorik, så ger det bränsle åt våldet. Därför är den politiska kulturen viktig. Men viktigast är att konsekvent arbeta för ökad jämlikhet och inte ge upp när motståndet kommer. Politiskt vänsterarbete kräver uthållighet och en beredskap för att arbetet leder till motstånd!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar